Tankar - mitt mående

En sak som är bra med min sociala fobi/rädsla för andra människor... är att det är lugnt när jag har Elin med mig, då uppför jag mig relativt normalt (tror jag), det är när jag blir själv, ensam, när jag har lämnat Elin ångesten slår till och det blir en jobbig situation.
 
Om folk inte hade så många åsikter och var tvungen att delge mig dem skulle det oxå vara lättare... om jag inte tog åt mig utan bara viftade bort andra människors ord skulle det vara lättare.
 
Helt klart får jag mer ont både i ryggen och magen när jag "går för långt", detta "för långt" kan tyvärr vara hur långt eller kort, helt beroende på min "dagsform".
 
I går kväll efter det vi ätit middag gick jag ut med Bullen, en promenad som i kväll var för lång, jag har förjävla ont, både i ryggen, från bh-bandet ner till rumpan... typ, samt i magen, det känns som träningsvärk i magen, de magmuskler jag inte har värker, skitskumt.
 
Sträckan jag och Bullen gick är en sträcka som tar ca 20 minuter, kuperad terräng, men absolut lätt att gå, som jämförelse kan jag säga att Elin, har följt med och gått denna promenad sedan hon var 3 - 4 år.
 
Det är nu drygt 3 1/2 timme sedan jag tog alvedon + tradolan och enligt ordination bör det vara närmare 8 timmar mellan varje dos, men nu har jag så förjävla ont att jag lätt skulle kunna ta mer tabletter.
 
Jag tror eller rättare sagt vet, att jag helt klart mår bättre av att komma ut och röra på mig, i min egen takt, att få gå en promenad själv med bara hunden som sällskap ger mig ro, ett inre lugn, men ska jag ha så jäkla ont efteråt är det inte kul och det blir ju mindre skoj att gå ut när jag vet att resultatet efteråt är mer värk och sämre mående.
 
Det är ju detta, att jag mår sämre efter en aktivitet (vare sig den är positiv eller negativ) som dels påverkar mitt liv på så vis att jag undviker det jag vet försämrar mitt mående och dels gör att jag blir ledsen, deprimerad av att det inte känns bra, att det inte går framåt, jag borde väl kunna bygga muskler och klara t ex promenad utan bli sämre, det är ju helt jävla sjukt att alltid (i princip) halka tillbaka två steg, att aldrig gå framåt och känna förbättring.
 

Husvagn & Fobi x 2

I fredags vid 9tiden kom J hastigt och plötsligt på att vi skulle åka ut med husvagnen, ja han har ju under ett par dagar pratat mycket om vilken dålig husvagnssommar det varit, bara 4 husvagnsnätter, det var då i början av juli när vi var till Strömsund.
Vid halv 1 tiden satt vi i bilen på väg mot Sollefteå och drygt 2 timmar senare checkade vi in på Sollefteå Camping.
 
I dag måndag vid 15tiden kom vi hem efter tre nätter i husvagn.
 
Det har varit en okey, fast jobbig helg.
 
 
FOBI X 2
Inte lätt att vara glad & lycklig ute på husvagnstripp när jag drabbas av fobi x 2,
absolut inte lätt när det för det första är jobbigt att vistas på en mindre yta som delas av många som det blir på en camping, att titta ut genom fönstret och se... en husvagn typ 4 meter längre bort.
Att sitta utanför förtältet betyder att man sitter till allmän beskådan av alla de husvagnsboende inom en 4 meters radie plus att alla som går förbi, vart de nu ska, passerar just mig.
Att ha fobi för allmänna, gemensamma toaletter gör inte livet direkt enkelt,
min motvilja delas av Elin som tittar in och säger, det är äckligt, jag är inte kiss-nödig längre...
Att jag dessutom ogillar husvagnstoaletten gör det ännu jobbigare.
Som tur är... eller ja jag vet inte riktigt, men min mage är väldigt samarbetsvillig ibland och stänger av alla behov av toalett när vi är ute med husvagn, är någonstans där det bara finns allmänna toaletter.
I natt fick jag världens toalett/dålig i magen ångest och kände mig mycket nära döden, hjärtklappning, svettning/sjöblöt av svett, kräkilla-mående, andnöd och en allvarlig känsla att förlora fotfästet i tillvaron.
Men, hur som helst, jag överlevde, det blev ingen magsjuka.
 
 
Min mages status just nu... ja jag hann typ bara in genom ytterdörren och sedan har jag varit akut-toaberoende, min mage bullrar, krampar, bråkar och är irriterad.
 

Sämre mående

Måndag 13/8
 
 
Trött som faan,
värk i hela kroppen,
främst i axlar, nacke, rygg, höfter och ben (knän)
 
Det gör ont när jag sväljer,
andas,
jag har ont utanpå halsen
 
Värk,
stickningar,
bortdomningar,
vänster arm och hand
 
Törstig,
torr i munnen
 
Nya utslag,
eksem,
kliar
 
Koncentrationssvårigheter,
problem nu att hitta rätt bokstav i det ord jag ska stava,
orkar inte läsa
 
Varför alltid ångest,
mitt i natten,
nattsvartångest
 
Förväntar mig alltid det värsta,
förbereder beredskapsplan,
oavsett det behövs eller inte
 
Hemska mardrömmar
 
I morgon en ny dag

Dagen i dag

 
Trött, väldigt trött, känner mig väldigt välanvänd, överkörd och helt slut på.
Tänk att det kan vara så jobbigt att bara typ sitta...
Nå väl, ingen kan beskylla mig att fejka sjukdom för att lura åt mig miljoner från försäkringskassan.
 
Tänk så skönt det vore om jag vaknade en morgon å kände mig pigg, utan värk eller bråkig mage.
 
Om jag orkar under morgondagen finns det en del måsten jag måste fixa... en del går att skjuta upp, andra borde vara gjorda redan igår typ.
 
Nu är det strax tack å go'natt.

teori & tanke ang magen

funderar på om det kan vara så att jag tack vare LCHF orkade med helgen på ett mycket bättre sätt än vad jag brukar göra när det blir för mycket runt omkring,
eftersom min mage för tillfället håller sig relativt lugn och stilla,
Elin noterade i dag när hon stod med armarna runt mig och huvudet mot min mage att min mage var tyst, inget buller eller skvalpande
visst kan det bero på noll gluten,
lika gärna som ytterst lite kolhydrater,
vad vet jag och egentligen spelar det ingen roll vad det än beror på,
jag tacksam så länge jag slipper en bråkig irriterad mage och att vara akut toa-beroende mer eller mindre var och varannan dag,
livet är trots allt enklare när magen är lugn,
 

noterat & tänkt

 
 
det har varit en otrolig helg på många vis, en helt underbar helg, väldigt jobbig ja visst absolut, men så positiv och trevlig ändå
 
det bästa tror jag är att ingen ställde krav eller måsten, ingen tyckte att jag gjorde fel och borde göra på annat vis, jag slapp känna att det fanns outtalade måsten & krav, ingen som var sur eller irriterad pga det jag gjorde/inte gjorde
 
trött, ja visst
värk, ja absolut
känner mig otroligt välanvänd
att vara social dagarna fyra tar energi
 
som alltid, av någon anledning, när det blir lugnt och vi är hemma blir min mage helt upprörd, bråkig, irriterad och det blir akut toa-beroende, jag tror det har med att jag slappnar av, inte längre skärper till mig och är spänd
 
 
 
under dessa två första LCHF veckor har jag minskat 3kg
 
eftersom jag trodde jag var nästan 2cm längre än vad jag är blir tidigare BMI uträkning fel
 
men 3kg minus är viktnedgång oavsett hur lång eller kort jag är
 
 
blev faktiskt förvånad att jag minskat i vikt trots denna turbolenta avslutning av vecka 2
har ju vid två tillfällen ätit tårta, har ätit 70& choklad
 
 
Jag äter LCHF på mitt vis
inte i första hand för viktminskning
utan för att eventuellt må lite bättre

dagens LCHF uppdatering

 
 
Blev faktiskt mat i dag, trots mitt illamående, chokladsug och allmänt ointresse.
 
Jag köpte fin kassler i dag på ICA, en av de bättre jag köpt sista halvåret.
 
Till vår middag stekte jag kassler i smör, stekte ägg, bea-sås, salladslök & paprika,
J & Elin fick strips.
 
 
Jag har jävulskt ont i min rygg, känns som om jag ska gå av på mitten, värk i axlar, nacke, en brännande smärta mellan skulderbladen.
 
 
Trött som faan.
 
 
Vila i soffan 19.00 - 19.45
sedan sova, sova när kl blivit 20

chokladsuget

Alltså, jag likställer mig själv och mitt chokladberoende med en alkolist/narkoman och deras sug efter alkohol/narkotika, det ena är faktisk varken bättre eller sämre, olika beroende ja visst, lagligt och accepterat mot icke accepterat/olagligt.
 
Var nere hos mina föräldrar och fick en bit 70% choklad till kaffet... vilket triggade igång mitt beroende hej vilt så när jag på väg hem var in på ICA och handlade blev det även en 70% choklad som följde med hem.
 
Det sägs... varför fattar jag inte... att med mörk choklad tar man bara en bit och sedan är det okey... inte för nån som jag, jag skulle kunna äta upp hela chokladkakan med detsamma, lätt som ingenting.
 
 
 
Inte är väl detta val, om det nu ens var ett val, speciellt bra, inget jag känner mig glad över, snarare ett återfall till beroende och helt fel och det känns inte okey.
 
 
Även om jag till viss del kan skylla i min trötthet, behov av energi, men nej, det är bara bortförklaringar.
För mig är choklad en drog, ett beroende.

Sämre mående

Fortfarande bråkar min mage och är ond.
Huvudvärk och trött, värk i axlar, nacke, rygg och ont i ben samt knän.
Nödslakt känns som en bra ide, eller varför inte Offerhällan...
 
Nu ska jag lägga mig och vila fram till kl 12 då jag ska ta med Elin och köra ner till mina föräldrar.
 
Ibland finns det måsten som inte går att strunta i.